Bioteknik väcker en rad sociala och etiska frågor. Några av dessa är kostnaden för behandlingar och tillgången till nya produkter. Andra inkluderar farhågor om att genetisk manipulation kränker en människas naturliga rättigheter.

Det är också viktigt att ta hänsyn till hur ny teknik påverkar den biologiska mångfalden och ekosystemen. Vissa kritiker av Ecover hävdar till exempel att företaget fokuserar för mycket på manipulerade alger och förbiser livskraftiga möjligheter till hållbart jordbruk.

Juridiska frågor

Utvecklingen av bioteknik har gett upphov till många juridiska frågor. Några av dessa frågor rör hälsovård, miljö och etik. Bioteknik kan också påverka ekonomiska och sociala system. Nya läkemedel som utvecklats genom bioteknik är till exempel ofta dyrare än traditionella behandlingar. Dessa priser kan försätta försäkringsbolag och arbetsgivare i en svår situation när det gäller att fatta beslut om patienters ersättning.

Miljöfrågor kan uppstå när bioteknik används för att förändra flora och fauna. Till exempel kan genetiskt modifierade grödor orsaka att andra organismer dör i processen. Detta kan skapa ekologisk obalans och förstöra ekosystem.

Det finns också en fråga om immateriella rättigheter på det biotekniska området. Internationell oenighet om huruvida gener kan patenteras kan skapa osäkerhet för företag som försöker skaffa sig kapital genom patent. Detta kan få dem att undvika att investera i forskning i vissa jurisdiktioner av rädsla för att deras arbete inte kommer att skyddas. Detta kan skada ekonomin och hindra företag från att växa.

Etiska frågor

Industriell bioteknik väcker en rad etiska frågor som påverkar människor på olika sätt. Det handlar bland annat om hållbarhet, ekonomisk tillväxt, miljöskydd och social rättvisa. Dessa frågor kan vara komplicerade att ta itu med eftersom de ofta handlar om konflikter mellan samhälleliga värderingar och uppfattningar.

Till exempel anser många kulturer att vissa växter och djur är heliga. De kan anse att det är en oetisk handling om dessa organismer manipuleras för genetiska experiment. Särskilda lagar i olika länder skyddar dessa arter, och att döda dem för bioteknisk forskning kan leda till allvarliga juridiska problem.

Dessutom kan produktionen av vissa genetiskt modifierade livsmedel och läkemedel vara skadlig för småskaliga jordbrukare. Detta kan skapa ett glapp i livsmedelsförsörjningen och hota försörjningen för många landsbygdssamhällen. Dessutom kan kostnaden för nya behandlingar göra att de blir utom räckhåll för vissa människor. Detta väcker en rad etiska frågor hos läkare och försäkringsbolag. Det visar också på behovet av ett större offentligt engagemang i beslutsfattande som rör industriell bioteknik.

Sociala frågor

Modern bioteknik innebär användning av levande organismer och biologiska material, vilket väcker etiska frågor. Till exempel väckte det mänskliga genomprojektet frågor om vilka rättigheter individer har till sin egen genetiska information. På samma sätt väcker genetiskt modifierade livsmedel frågor om deras säkerhet och inverkan på den biologiska mångfalden.

Dessutom har biotekniken gett upphov till frågor om användningen av djur för forskning och försök. Djurens välbefinnande är en viktig fråga, eftersom den har konsekvenser för den etiska behandlingen av både djur och människor.

En annan social fråga i samband med bioteknik är kostnader och tillgång till nya behandlingar. Till exempel är läkemedel som vävnadsplasminogenaktivator, som hjälper till att förhindra blodproppar, och erytropoietin och kolonistimulerande faktorer, som ökar antalet röda blodkroppar hos cancerpatienter, mycket dyra. Därför är de ofta utom räckhåll för människor i utvecklingsländerna.

Vissa religiösa grupper är emot bioteknik, eftersom de anser att ingrepp i naturliga processer bryter mot människans rättmätiga förhållande till naturen och Gud. De etiska frågor som uppstår kan bli särskilt problematiska när tekniken används inom områden som medicin och jordbruk.

Miljöfrågor

Ett av de mer uttalade etiska problemen med bioteknik är att den kan få oavsiktliga konsekvenser för miljön. Till exempel kan utsättningen av genetiskt modifierade grödor få ekologiska konsekvenser som att traditionella grödor trängs undan och att den biologiska mångfalden påverkas.

Ett annat problem är att det kan vara svårt att kontrollera biotekniska experiment utanför reglerade forskningslaboratorier. Det finns många människor och organisationer inom DIY (”do it yourself”) som experimenterar med genetik utan att ha fått någon formell utbildning i säkerhet och etik. Detta kan leda till stora samhälleliga konsekvenser när de begår misstag.

Det kan också vara svårt att få tillgång till nya biotekniska behandlingar i utvecklingsländer. Vissa läkemedel som vävnadsplasminogenaktivator, som används för att lösa upp blodproppar, och erytropoietin och kolonistimulerande faktorer, som återställer blodvärdena hos cancerpatienter, är mycket dyra. Detta gör att de är utom räckhåll för de flesta fattiga människor. Detta skapar en klyfta i hälsovården och kan öka ojämlikheten i världen.